Hva gör vi nu? Lille du...

Fröken vill ha ett nytt jobb... Kanske inte just ikväll. Men det känns inte lika hett att vara lärare som för tio år sedan. Kanske är det Valans spådom som håller på att slå in. Eller är det månne tron att Fröken kunnat undkomma sitt öde?

"Vadan detta, Fröken? Häromdagen var det ju så JÄVLA bra?" Det var la då det. "Vad har hänt, Fröken?" Inget. Det är det som är problemet.

Fröken har alltid sagt att man skulle lagstifta mot för långa lärarkarriärer. Tio år borde vara max...

Fröken gillar inte att det blivit så gnälligt. Att gnället tar energi från det som Fröken tycker är roligt - att träffa studenter och driva med folk. "Alla skolledare jag haft sedan 1986 har bara varit skit" sa Ötzi häromdagen. Följt av "Skolledare kommer och går. Frågan är om man ska låta skutan kantra och gå under, eller om man ska hjälpa ledningen..."

Men, om ens arbetsplats har varit på väg mot undergången i snart trettio år, varför har man inte, som den råtta man är lämnat skeppet för länge sedan? Jag menar, Ötzi är lika rakryggad som en italiensk kryssningskapten.

Så. Nytt år. Ny approach. Ny Fröken. Och då menar inte Fröken Skipper. Fröken menar Fröken. Fröken ska träna sig på att fokusera på sådant som hon kan påverka. Lite som AA-bönen.

Fast den med tillägget "and the wisdom to hide the bodies of those I had to kill because they pissed me off."