Fröken/Mimer... Same, same

- Du, Fröken... Frankenstein är baserad på en sann händelse va?
- Japp.

Fröken, ditt lexikon

Fröken behöver semester... Alla som arbetat mer än en vecka som lärare känner igen typen. Typen som du vill ge ett betyg direkt. För att du ska slippa träffa honom igen. Någonsin.

- Du, Fröken, jag tänkte bli klar med kursen och har lite frågor.
- Kursen?
- Ja, du vet, Svenska B. Vi la ju över den på två terminer i höstas.
- Just ja. Är du igång fortfarande? Jag har ju inte sett dig sedan i december...
- Mycket att göra. Kommer du ihåg et där pappret jag fick i höstas?
- Kan du vara lite mer tydlig?
- Ja, du vet, ett det låg typ på sidan med massa text på och sen var det fler än en sida.
- Var det instruktionerna till fördjupningsarbetet?
- Vet inte. Men det var ganska mycket text.
- Ingen aning.
- Men du gav mig det och sa att det var detta och några saker till jag skulle göra för att få godkänt.
- Du menar att jag ska minnas allt jag sa för ett halvt år sedan? Och att jag bara har en enda student?

---

- Hej igen, Fröken! Du, jag undrar lite över det här med Frankenstein? Vad menar du med att han ville lösa "Livsalstringens gåta"?
- Har du läst boken?
- Nä, sett filmen.
- Vilken film såg du? Den med den stora hunden och fyra ungdomar i en flower-powerbuss eller den med Robert De Niro?
- Båda, fast de var typ helt olika. Det kommer inte att gå att jämföra dem.

Lärande samtal...

- Jag fattar inte syftet med det här, Fröken! Varför ska VI lärare ha lärande samtal?
- En anledning är att vi tänkte prova modellen. Dels för att effektivisera mötena, dels för att öva på att bara lyssna på varandras reflektioner utan att den som pratar riskerar att bli avbruten av...
- Men, det kan vi ju redan! Det ligger ju i vår profession!
- ...andra som har synpunkter på det man säger innan man hunnit säga...
- Det har vi redan gjort. Vi kan det.
- ...det man hade tänkt säga.
- Jag fattar ändå inte varför vi ska göra det.
- En tanke är att man faktiskt kan lära sig något och komma vidare genom att bara faktiskt lyssna på den som talar utan att känna att man måste kommentera eller falla honom i talet.
- Hur ska man då komma överens?
- Hur menar du?
- Om man inte diskuterar kan man ju inte komma överens, Fröken.
- Om man inte måste komma överens då? Om man bara vill prata om något och möjligen jämföra tankarna och försöka hitta något mönster?
- Det är meningslöst. Jag kan redan lyssna på andra.

x20

Reality check

- Sooo, what is My grade, Fröken?
- Menar du på riktigt, eller snackar vi bara?
- For real.
- Tja, med tanke på att du investerat ungefär tio minuter i kursen så kan jag möjligen, kanske sträcka mig till ett ytterst svagt G.
- Say again, Fröken?
- Du suger.
- Jag kan engelska!
- Och jag kan åka konståkning, det är bara det att jag inte är så jävla duktig på det. Alls. Lite som din engelska. Det hjälper ju liksom inte att jag SÄGER att jag är Katarina Witt...
- Hur får jag VG, Fröken?
- Det var ju också en jävla fråga att ställa när det är typ två veckor kvar.
- Ärligt nu!
- Du kan ju prova att gå kursen, och då menar jag GÅ kursen, inte bara gå TILL kursen.
- Haha, roligt... Ärligt nu?
- Ok, du får inte VG.
- Va?! Vad har du för motiv?
- Du har, so far, bara gjort nationella provet på kursen... Max på läs- och hörförståelsen var 102 poäng. Du hade 23. Och, uppsatsen var inte heller godkänd. Dessutom var din och Björns läsförstelse identiska, så ni borde ni splitta poängen och då landar du på 13 poäng istället.
- Är det G.
- Ja...
- Gött.
- ...om du går i tvåan...

Dra åt helvete.

Note to self

Eller, ja, self och self... Fröken har ju betyg. Dessutom ser hon ju sig som, om inte den vassaste spaden, så i alla fall bra nära.

Kanske borde det vara två lappar:

En till kollegan, oklart vem eller ens på vilken skola, som validerat betyget till killen som slår till med 16 rätt av 102 möjliga på Nationella provet... Svårt att prata om likvärdighet.

En till studenten som bestämmer sig för att skriva av kompisen bredvid: innan du börjar planka, kolla så att den du plankar verkligen kan MER engelska än du själv...

Om argumentationsvärde

Fröken befinner sig i någon form av dilemma. Inte direkt etiskt, mer av det retoriska slaget. Om Fröken, veckan innan på e-konferensen i skrift trycker på det viktiga i att faktiskt komma i tid till Nationella provet, för att vi ska börja med hörförståelsen, och på lektionen innan provet återigen påminner om att provet börjar 8.10 och att "late comers will be shot", och det ändå droppar in folk under provets första tolv minuter...

Jag menar, jag har ju inget skjutvapen och jag tror inte att ett HA-kontrakt ryms inom sektorns budget.

I och för sig har Fröken redan betyg, så det är ju inte direkt jag som blir störd och förnärmad (jag kan läsa både mail och kolla Facebook samtidigt som folk rör sig runt mig). De övriga stressade och spända studenterna däremot...

Kamratuppfostran fungerar oftast bäst - vi ses på parkeringen!

Sommarlov 2012

- Du, Fröken, hur skriver man IKEA på engelska?
- ...

Samhällets fiende nummer 1

Fröken har länge trott att det var Björkis som var det verkligt onde, men det är lite som med Star Warssagan ändå... När man trodde att Darth Vader var the criminal mastermind, så dyker senator Palpatine (senare känd som Kejsaren) upp som en gubben i lådan...

Fröken läste detta: Mindre-skolresurser-ar-bra-enligt-politiker.html

Där resonerar Jonas Fasth (FP) kring skolans dilemma med en allt för hög personaltäthet. Självklart är det så att det är för att man har för MÅNGA lärare som eleverna inte når målen.

Ärligt? Av allt Fröken sett och läst om utbildningsfrågor sedan hon tog sin examen måste detta utan tvivel vara det mest jävla korkade som någonsin sagts om skolor! Jonas, du kan inte vara på riktigt! Det bästa med att skriva i tidningen som folkvald kommunpolitiiker är att man inte kan vara anonym. Folk oroar sig för att bli taggade på fyllebilder på Facebook och vilka konsekvenser det kan få för ens anställningsbarhet...

Så, var det månne denna artikeln som tvingade Jonas Fasth att lämna politiken, framförallt skolpolitiken, kommunen och i slutänden planeten? För, ärligt? "Duh, jag har gjort en undersökning..." Vad undersökningen ger vid handen framgår inte riktigt i artikeln, men man behöver inte vara särdeles klarsynt, eller ens begåvad för den delen, för att begripa att, 2012, så behöver en verksamhet pengar för att gå runt och är det något en skolverksamhet som harvar i det absoluta bottenträsket i Skolsverige inte behöver, så är det mindre pengar.

Slutsatsen Fröken drar av Jonas Fasths svammel är att bästa sättet att spara pengar är att säga upp samtliga politiker.

Disney XD

Fröken ser, såhär strax efteråt, att föregående inlägg skulle kunna ses som ett plagiat av tidigare inlägg på bloggen, men riktigt så är det inte...

Å andra sidan blir man flagrant medveten om svårigheterna med individuella bedömningar när det bara finns fem olika elevtyper och Arga Fjortisen alltid är en av dem.

En annan kollega, vi kan kalla honom Weiron för enkelhets skull (och för att Nilecity-generationen ska känna igen sig), tjatade först hål i huvudet på Fröken för att hon skulle skicka över ett av sina Excel-prov från härom-terminen. Fröken gjorde det, med vissa reservationer.

Fröken hade "råkat" städa bort den digitala varianten och hade bara kvar en pappersvariant och tyckte att "Ni har kanske jobbat lite annorlunda och pratat om andra saker, men så här gjorde jag, för det funkade i den gruppen." Man kan se det som en eufemism för "Du och jag fungerar inte alls likadant som pedagoger och eftersom vi ser helt olika på kunskap så kanske du ska göra dina tester själv?"

Nu gick det inte riktigt som Fröken tänkte sig, utan Fröken fick ett mail idag där Weiron efterlyste facit till sagda test. "Du vet, Fröken, med antal poäng och sådant." Fröken orkar inte riktigt. Om man är helt fastlåst i summativ bedömning ska man kanske inte använda tester som utformats för att vara något mer formativa... Fröken är inte så intresserad av detaljkunskap. Framför allt inte på praktiska handhavandekurser som just datakurser.

En sak när man...

...vaktar Nationellt Prov är att man alltid blir kissnödig efter fyra minuter. Som om det inte räckte att behöva sitta och glo på studenter som har prestationsångest! Nu ska man dessutom behöva öva blåskontroll samtidigt.

Fröken har problem att hålla tyst i vanliga fall, men när det vankas provsituationer blir Frökens Tourettes i princip omöjlig att hantera. Dessutom tenderar frågorna att bli dummare än vanligt så fort det står prov på pappret, så i möjligaste mån försöker Fröken undvika den typen av testsituationer över huvudtaget.

- Fröken, jag fattar inte vad jag ska göra!
- Har du läst instruktionen?
- Nä?
- Börja med det.
- Okej. Jag fattar ändå inte.
- Har du läst HELA instruktionen?
- Hur menar du då?
- Har du läst all text i häftet? Både den kursiva, och festilta och den i rutan och den under bilderna? Fokusera särskilt på texten som står under rubriken som heter "Instructions".
- Vadå, är allt viktigt?
- Tror det. Man brukar till största delen bara ha med viktig text i en provinstruktion.

Egentligen ogillar Fröken det faktum att man inte får använda hjälpmedel när man skriver uppsats på engelska. Visst, provet är till för att mäta nivåer, och hur väl man kan använda engelska utan just hjälpmedel, men det är ändå tråkigt att sitta och vakta. Man borde kunna ha proffs till det.

Och med proffs menar Fröken skolpolitiker som "inte är pedagog men"... Om man nu tycker att Nationella Prov är "en jävligt bra grej" så kan man vakta dem också.

Lärarhyllningen

Fröken får personliga annonser i Facebook-feeden. Fröken klurar om det är förmätet att hylla sig själv med alibi, skärmdumpa statistiken och e-posta till chefen inför lönesamtalet?

Fröken ska fundera på det ett tag. Kanske inte så länge. Inte för att Fröken har några moraliska betänkligheter egentligen. Det är nog kanske möjligen ett av Frökens främsta karaktärsdrag; just bristen på moral...

I alla fall. Fröken skulle kanske passa på att hylla några av sina gamla lärare...

Tack, engelskläraren på högstadiet! Tack för att du var en pennalistisk gris som levde för att trycka ner dina elever. Framförallt Frökens klasskompis som inte var så jävla duktig på engelska som lärarbarnet Fröken. Tack.

Tack biologiläraren som bara gillade naturvetare för att de var de enda som hade som hade hjärnor. Tack för att du bad Fröken kompis hoppa ut genom ett fönster efter ett misslyckat prov. Det skulle, som du sa "gjort världen till ett bättre ställe".

Tack svenskfröken på gymnasiet, för att du försökte plocka ur den sista läslust som Gestapo-Lena inte plockade ur oss på högstadiet. Och för att vi fick skriva uppsatser i aula med stimulerande ämnen som "En dag på biblioteket" och "En gammal marknadsplats berättar".

Tack engelskfröken på gymnasiet som satt och jäste i katedern och tvingades oss att översätta texter till svenska varje lektion. Särskilt tack för att du inte följde med till London i trean.

Ett alldeles speciellt och särskilt tack till lärarna i tyska och matematik som gav Fröken bra betyg för att Frökens far var rektor.

Tack för att ni inspirerade Fröken att bli en annan sorts lärare. En lärare som, trots att hon klagar, gillar mötet med elever, som själv växer i mötet med elever. Men en lärare som är så jävla trött på slentrianpedagoger som gör likadant varenda termin i varenda kurs. Som mäter kunskap likadant i varje moment. Som aldrig stannar upp och funderar över om man kan göra något annorlunda. Kanske till och med bättre.

Klart att Fröken är less på att alltid bedöma saker. Att studenter inte fattar att de går kursen för sin egen skull. Inte för Frökens. Fröken har betyg.

"Var inte så jävla pretentiös, Fröken! Allting kan inte vara enkelt och rolig hela tiden!" Du kan dra åt helvete. Jag har aldrig sagt att det ska vara enkelt och roligt hela tiden. Däremot tycker jag att man som elev, oavsett om man är åtta år eller tjugoåtta, kan begära att man möts av en lärare som i alla fall försöker göra det enkelt och roligt. Fröken hatade skolan när hon gick i skolan. Kanske inte skolan så mycket som lärarna och systemet. Fröken har alltid velat lära sig saker. Den som kan mest när hon dör vinner. Frökens problem är att lärare inte vill att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och pressa sig så långt de kan. De ska aldrig pressa sig längre än det ryms inom ramarna för den lokala pedagogiska planeringen. Det blir så jobbigt om man måste hitta på en massa extra uppgifter hela tiden.

"Men Fröken, de flesta av dina lärare har väl gått i pension?" Tyvärr inte. November Spawned a Monster sjöng Morrissey. Det stämmer på skolan också. Det finns alldeles för många helt nya lärare som är kloner av Frökens gamla lärare. De kommer ut med idéer från lärarhögskolan som de aldrig ges möjlighet att genomföra, för "så gör vi minsann inte här", eller "det där provade vi redan på sjuttiotalet", eller "Har du gjort en läsårsplanering? Inte? Då tar vi min".

Blir ingen riktigt bra slutkläm här, tror jag. Fröken är trött. Så, ring ut det gamla nu då för jävelen. Omstart.

Tack alla gamla lärare. Tack för att ni visade Fröken att hon ska sträva efter att göra tvärtom.