Fröken känner igen sig. Att börja jobba är alltid en deja-vu-upplevelse... Det börjar snarlikt varje år, och om man inte passar sig extremt noga, så fortsätter det som varje år också! Om inte annat så gör vissa av Frökens kollegor sitt yttersta för att så ska bli fallet.
Fröken gillar inte pärmlärare, som fattar halvgenomtänkta beslut bara för att kunna sätta det på ett protokoll i en pärm. "Mja, har chefen sagt att han vill ha fyra schemabrytande aktiviteter varje läsår, så ska han få det också." Att man sen funderar i fem minuter och efter en halvtimmes diskussion kommer fram till att just de aktiviteter man hade förra året är de bästa? Det råkar man veta av erfarenhet, eftersom det är samma aktiviteter man hade året dessförinnan. Och dessförinnan.
Ändå muttrar alla när det väl drar ihop sig till aktivitet...
Har lärare ett sådant extremt Rainman-kontrollbehov att man alltid måste göra samma sak? Alltid fyra små rätter, alltid Lalandia, alltid Capricciosa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar