Fröken har börjat få lite jobbångest. Det är lite för tidigt egentligen, för jullovet är ju inte tillnärmelsevis lika långt som sommarlovet. Alltså borde det inte bli jobbigt förrän dagen innan eller nåt.
Å andra sidan vande sig Fröken rekordsnabbt vid att vara ledig. Hon slutade tänka på jobbet redan två dagar innan julavslutningen...
Fröken funderar på om det är läge att göra en career-move. Hon har jobbat större delen av 2000-talet på samma ställe. Och, som en annan Frökens gamle far sa, "så är det bäst att byta innan det gått tio år. För om det går upp mot elva eller tolv, så är det lätt att man blir kvar". Fröken gillar inte tanken på att bli kvarlämnad. Nu är det väl i och för sig så att med den kommande omorganisationen, så blir det nästan som att byta jobb ändå, fast till ett jobb som man inte vill ha...
Nu är det trots allt så att eftersom Fröken inte är nöjd med framtidsutsikterna, så är det kanske i allra högsta grad aktuellt att börja se sig om efter något nytt. Som framkommit tidigare, har Fröken alltid haft ett visst bekymmer med auktoriteter. Inte med alla auktoriteter. Mest med auktoriteter som pekar med hela handen och bestämmer åt Fröken och talar om vad hon ska göra.
För, om man hårdrar det - och det gör Fröken gärna, för diskussionens skull - borde det vara så att om Frökens chef behandlar Fröken som en möbel eller en ägodel som han kan göra som han vill med, så borde inte Fröken behöva betala sina studielån själv... Om ett företag köper in en ny datoriserad svarv, så betalar de för den.
Anledningen till att Fröken valde att skaffa sig en utbildning från första början var ju att hon själv skulle kunna välja vilken typ av arbete hon skulle utföra, och var. Med tanke på att Fröken tenderar att klaga på hur jobbiga tolvåringar är, så borde hon av självbevarelsetekniska skäl undvika dem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar