Ein Stuhl in der Hölle

Fröken har plågat sig med hemarbete hela dagen. Dessutom var det inte jobbrelaterat arbete. Inte relaterat till Frökens arbete i alla fall. Icke desto mindre har Fröken kommit till ett par viktiga insikter.

För det första är Frökens alldeles för viktig för att tvingas arbeta på helgen. Egentligen skulle man kunna stanna där ett tag och bara låta det sjunka in.

Men den andra insikten var av nästan samma magnitud. Idag har Fröken sysselsatt sig med att läsa och översätta forskningsrapporter... Trevligt tänker ni. Fortbildning. Nä, men en tjänst som Fröken lovat och, i sedvanlig ordning skjutit upp... Thus helgarbete.

För att komma till saken och undvika att bli det som Fröken retat upp sig på inför detta inlägg.

Det är en galaktisk skillnad mellan brittiska och amerikanska forskningsrapporter. Brittiska är sakliga, formella, objektiva och relativt snabböversatta. Amerikanska... Nja. I den mån de har något att säga eller tillföra, så görs det i en flod av ovidkommande betalt-per-ord-pladder. Att läsa amerikanska rapporter (i alla fall de Fröken har läst idag) cementerar bara Frökens förutfattade meningar om amerikansk kultur. Istället för att sakligt lägga fram resultaten, så vältrar författaren sig Dickenskt i subjektivt och känslomässigt dravel om hur fantastiska forskarna de skriver om måste ha varit. Man får samma känslokultvibbar som i slutet av David Copperfield eller Oliver Twist.

Det finns säkert någon som vill översätta deras hommage (noterar att blogger ville översätta detta till "homomage"). Fröken betackar sig.

Insikten då, Fröken? Just det ja. Jo. Fröken måste träna sig på att göra långa historier lite kortare. Kanske inte Twitter-korta, för Fröken har testat Twitter och det fick inte hennes båt att flyta.

Fröken fick en synpunkt på sitt skrivande förra veckan. Det har inte hänt sedan universitetet. Eller jo, det har det kanske, men eftersom Fröken är skribent av Guds nåde så har hon alltid avfärdat eventuella synpunkter på sitt skrivande som nonsens. Denna synpunkten i kombination med dagens översättarjobb fick dock Fröken att börja fundera lite.

Om man översätter synpunkten till Frökenish så blir det ungefär "Skriv rakare, Fröken, annars!"

Så får det bli. En av Frökens bästa vänner sa en gång att "Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta". Det stämmer ju, för, allvarligt talat är det inte så klokt att skrämma bort eventuella läsare, hur få de än må vara, genom att skriva alla inlägg på rövarspråket...

Gogodod nonatottot. Hohopoppopasos atotot dod e tot bobloliror enon bobrora arorbobetotsosvovecockoka... Utan utstuckna ögon...

I Wanna Be Sedated III

När ska vi göra film? Frågan kom från sexorna på dagens svensklektion... Hm, tänkte Fröken... Först måste man ju säkerställa att de:
1. Kan läsa
2. Kan skriva
3. Kan förstå en enkel instruktion
4. Ta ansvar för att göra sin del i ett grupparbete
5. Jobba någotsånär självständigt i mer än två sekunder.

Där sprack det... "Jo, det klart att vi ska göra film" sa Fröken. "Så fort jag börjar jobba heltid på KOMVUX så ska ni göra film. Med er nya Fröken ..." tänkte Fröken

Et annat problem med att göra film på en kommunal grundskola är att man behöver mer än EN kamera, och EN dator... Damn, du är så gammaldags Fröken! Använd ungarnas mobilkameror då! Done that. Det fungerar jättebra ända tills filmen ska redigeras. Då förstår inte datorn att det ens handlar om ett filformat. Och, eftersom kommunens IT-plan får en sovjetisk femårsplan att verka flexibel, så får inte Fröken installera program som finns på alla kommunens datorer... Så, utan att vara negativ... Nästa gång Fröken har tretton veckor över, så ska hon göra film. Till och med med den sexan hon har nu... Godnatt.


- iPhone-Fröken

Execution Song

Fröken har snöat in på Johnossi. Fascinerande att två personer kan föra så mycket oväsen. Framförallt om det ena instrumentet är en akustisk gitarr...

Fröken har varit på personalkonferens idag. Trevligt. Vi fick tårta. Det är väl enda fördelen med att kollegor går i pension...

Fröken fascineras av beslutsgången i skolans värld. I vanliga fall brukar det fungera så att rektor, likt en schakal, följer efter läraren han ska "fråga" tills läget är det rätta, d v s tills läraren just ska gå in till en högljutt väntande klass, eller göra ett akut toalettbesök, då sätter han in stöten. "Du, visst kör du två klasser parallellt nu? Bra, då kan vi köra sex klasser parallellt nästa år, väl? Kan du ha alla sex i samma klassrum, eller vill du ha sex olika i olika delar av skolan?"

Alternativ två är att rektor på konferensen lägger fram ett förslag som förankrats hos ett par lärare enligt mönstret ovan, väntar två sekunder i den därpå följande förvirrade tystnaden, klubbar med handen i luften och säger "Bra, då kör vi på det".

Nu raljerar du igen, Fröken!

Jo, men faktiskt bara lite. Pyttelite.

Kill All Hippies

Fröken är med största sannolikhet utsatt för en komplott. Det kan omöjligt finnas någon annan förklaring till att det, en månad EFTER jul, vräker ner två decimeter snö! Eller?

Global warming någon? Al Gore har kanske rätt, för detta är en jävligt inconvenient truth! Två decimeter snö till, utöver de två vi redan hade? På en skånsk högstadieskola? Skulle inte tro det. Fortsätter det så här så är det inte snöfritt förrän till Valborg, och då har Fröken antingen blivit sjukskriven eller, mer sannolikt, polisanmäld, fälld, dömd och inlåst.

Fröken har haft en mindre kontrovers med en sexa som Fröken hade det extremt dåliga omdömet att låta vara inne i klassrummet under en kortare eftermiddagsrast. När Fröken kom in i klassrummet hade tydligen Ingen spillt ut en mugg kaffe över Frökens skrivbord, tangentbord och papper. Efter tio minuters förhör insåg fröken hur Cyklopen i Odysséen kände sig när den mångförslagne Odysseus hade stuckit ut hans öga.

Den där Ingen kommer inte att få något bra betyg i svenska...

När det gick upp för ungarna att Fröken varken tänkte torka upp kaffet eller lägga ner förhöret så offrade Någon sig och torkade upp kaffet, trots att Ingen borde göra det. Ingen blev utpekad av ett flertal klasskompisar, men blånekade. Om klassen bara hade bestått av Ingen, så hade Fröken använt honom som trasa och sedan vridit ur honom och kastat bort honom...

Den specifika egenskapen att ställa till med sattyg och sedan blåneka är en egenskap som Fröken har svårt att tycka om. Det är helt klart mer okej att leva rövare om man står för det och tar konsekvenserna.

På tal om det, så har Fröken en elev som vägrar att inse att Fröken alltid ger igen. Och alltid med ränta - ocker har aldrig varit ett problem för Fröken om det handlar om hämnd eller bus. Fröken har dessutom sett så många säsonger av Sopranos att hon vet att hämnden smakar bäst när den serveras kall. Fröken tar inte en snöboll utan att ge tillbaka och med tanke på väderprognosen framöver, så bör nog den åttonde dvärgen, Tröger, ta med extrakläder om han inte ska få lunginflammation av snön innanför tröjan...

Du kan kalla mig för idiot...

...det har jag ingenting emot. Jag är en idiot. Mer än så kan ingen bli. Fröken är trött på snö nu. Så trött att hon funderar på att slänga alla lågenergilampor och byta ut dem mot gamla vanliga lampor. Allt för att skynda på den globala uppvärmningen. Skulle sen den höja havsnivån göra att Frökens skola skulle sjunka, så rör det henne inte i ryggen. Förutsatt att hon får reda på det i tid, så hon kan lämna kvar några elever... Trevlig helg!


- iPhone-Fröken

Förresten!

Jag är inte klar. Fröken blev irriterad igen. På samma dumsnåla pedagog som vägrade förstå bilderna på mötet från förra inlägget... Klart att det är bättre att köpa in pärmar och fina mappar som vi kan ge eleverna på de nya skolorna NÄSTA år, istället för att lägga pengarna i ÅRETS budget på ÅRETS verksamhet. Och då, kanske, rentav satsa lite pengar på de stackars niorna som aldrig kommer att få sätta sin fot i de nya skolorna, utan får avsluta sin grundskola i en sjaskig före detta industrilokal...

Eleverna på den nya skolorna kommer säkerligen att bli strålande glada för fina mappar och känna sig så högprioriterade att de bestämmer sig för att alltid göra sitt bästa, aldrig förstöra något, säga något dumt eller slarva med sina läxor. Framför allt så kommer de att älska sina Fröknar och sina fina nya skolor. För, vem vill inte ha en fin mapp att ha sina papper i?

Lösenord: Stängd klubb

Lagen om alltings jävlighet: Den dag som arbetslaget lyckats ta sig igenom dagordningen på en timme istället för två-och-en-halv, så har chefen kallat till ett möte mellan 16.00 och 16.20, så man slipper gå hem tre kvart tidigare.

Ibland blir Fröken orolig av den naivitet och orutin som finns i hennes verksamhet (värksamhet kanske passar bättre...). Särskilt när chefen, trots sin erfarenhet, kallar ett flertal pedagoger till ett kort möte i slutet av arbetsdagen... Fröken hade onda aningar redan innan mötet började eftersom hon hörde snacket i korridorerna.

Fröken hade rätt... När klockan passerade 16.20, som var mållinjen, pågick mötet fortfarande. Fröken lär sig aldrig (inte Frökens chef heller, uppenbarligen) att trilskande pedagoger för det mesta missförstår allting med flit. Kanske inte missförstår, de förstår inte alls. Trots att chefen visade sig från sin allra mest pedagogiska sida och förklarade lugnt och sakligt, och framför allt, tydligt, med inte mindre än tre teckningar gick det inte att få huvudet runt problemet... Otroligt.

Det finns inga som är bättre på att dra saker i långbänk än pedagoger. Allt måste vändas, ältas och nötas tills det blir tunt som spindelnät innan man kan fatta ett beslut. Sen lämnar alla mötet och när man kommit upp på arbetsrummet och tagit på sig jackan, så upptäcker man att man inte beslutat mer än innan mötet... Frustrerande? Nja...

Vad hände med...

...Fröken som sa att skolledningen var inkompetent?

Hon fick en skriftlig varning för att ha brutit sekretessen...

Vidare noterar Fröken att unga, enligt en brittisk undersökning (TV4 Text), endast använder 800 ord. Samma undersökning menar att de dock behärskar drygt 40 000 ord. 800 ord? Inte konstigt att det går så snabbt att rätta inlämningsuppgifterna... Frågan är om man då inte kan registrera vars ett Twitter-konto till eleverna, då går det ännu snabbare.

Reinkarnerad exakt som förut II

Då var det gjort. Fröken har gjort första dagen med elever. Deja vu var ett understatement. Kan inte tänka mig en pratigare arbetsplats än ett hus fyllt av 350 tonåringar, som av ljudnivån att döma inte sett ett enda livstecken av varandra under hela jullovet.

"En dag närmre sommarlovet," sa en kollega. Det ingick i Frökens nyårslöfte att försöka undvika att tänka i de banorna. Icke desto mindre är det sant. Även om Fröken är glad för sommarlov, så innebär årets sommarlov en del förändringar som Fröken helst tänker på senare. Helst aldrig. Förmodligen kommer Fröken att överleva de kommande förändringarna utan att ta det minsta skada, men i alla fall...

Fröken har mycket att göra den här terminen. Uppgifter ska tänkas ut, nationella prov ska (eventuellt) genomföras och, framför allt busstreck ska funderas ut, planeras och genomföras.

Fröken har tidigare raljerat om att "det inte växer någon mossa på rullande stenar", det gäller för practical jokes också. För att ett bus ska kunna återanvändas så måste det verkligen vara något i hästväg, annars sätter Frökens stolthet stopp.

Det är samtidigt en anledning att fundera över att byta arbetsplats. Inte för att Fröken har idétorka, eller är rädd för repressalier. Fröken är medveten om att det blåser snålt på toppen, och att den som illa gör hon illa far. Efter att ha plågat omgivningen med allehanda jävulstyg vet Fröken att något kommer att hända, någon gång. Men, Fröken känner sig så blasé när yngre kollegor kommer dragandes med samma gamla slitna trick som Fröken använde när hon var i deras ålder

Att sluta busa är som att sluta med heroin, eller, ännu värre, att sluta med kaffe. Fröken har provat båda (inte heroin, då). Hon klarar sig utan ett tag, men sen trillar hon på något oförklarligt sätt dit igen. Det var liksom inte meningen, men tillfället dök upp...

Fröken är relativt skrupelfri när det gäller bus. Enda regeln är att man inte förstör något för någon. Försvåra är okej, men inte att förstöra. Fröken har dock en brist, och det är att hon vill ha sista ordet. Det kan innebära en nedåtgående spiral av bus och hämnder som riskerar att urarta fullständigt...

Vad gör man inte för att stå ut på en kommunal grundskola i en kommun med ett något skamfilat utbildningsrykte?

Bäst hittills

Det kom snabbt. Mycket snabbare än vad Fröken trodde var möjligt. Men, när Fröken om ett år tänker tillbaka på skol- och medieåret 2010 och gör sin lista över de roligaste ögonblicken, så är hon ganska säker på att ett av de roligaste är då Björn Ranelid inte vill delta i "Gäster med gester" i Stjärnorna på slottet för att det är för många ord på korten... Helt sanslöst roligt. För, om det är något Fröken tänker på när hon tänker på Ranelid, så är det just för många ord.

Påminner om en specialämneslärare på Frökens skola.

Hey ho, let's go

Då var det dags! En ny termin har börjat. Inga elever ännu, kanske lika bra det. Det är illa nog att sitta och konferera och uppstarta i två dagar i en icke uppvärmd skola full av halvvakna pedagoger. Tur för eleverna att de inte behöver uppleva det! Fröken tänkte sortera sina intryck från terminens två första dagar.

Fröken upphör inte att förundras över hur vissa kollegor fungerar. Fröken har en kollega som får Ludvig XIV, eller XVI för den delen, att framstå som extremt ödmjuka, icke-självcentrerade personligheter. Igår var det helt omöjligt att byta ordningsföljd på två aktiviteter eftersom "vissa faktiskt jobbar på fler än en skola". "Vissa" motsvarar en person som förmodligen hade tyckt att kvalitetsarbete var mindre intressant och därför tänkt vara någon annanstans då.

Dagens arbete innebar fullt fokus på de nya organisationerna. Rektorerna hade som målsättning att börja dagen med att förtydliga de nya arbetslagsledarnas egentliga arbetsuppgifter. Dessvärre var de nog lite mer uppriktiga än planerat.

Fröken fick en massa dåliga vibbar och kunde bara tänka på Matrix, Quisling, Stasi, Brave New World, Big Brother och Jossi i Bröderna Lejonhjärta...

Worst case scenario för de stackars arbetslagsledarna blir en form av sanktionerad vuxenmobbning, med kollegor som tystnar så fort de kommer in i arbetsrummen och hemliga arbetslagsmöten...

Tur att eleverna kommer på måndag.

Allting har en början

Fröken har börjat få lite jobbångest. Det är lite för tidigt egentligen, för jullovet är ju inte tillnärmelsevis lika långt som sommarlovet. Alltså borde det inte bli jobbigt förrän dagen innan eller nåt.

Å andra sidan vande sig Fröken rekordsnabbt vid att vara ledig. Hon slutade tänka på jobbet redan två dagar innan julavslutningen...

Fröken funderar på om det är läge att göra en career-move. Hon har jobbat större delen av 2000-talet på samma ställe. Och, som en annan Frökens gamle far sa, "så är det bäst att byta innan det gått tio år. För om det går upp mot elva eller tolv, så är det lätt att man blir kvar". Fröken gillar inte tanken på att bli kvarlämnad. Nu är det väl i och för sig så att med den kommande omorganisationen, så blir det nästan som att byta jobb ändå, fast till ett jobb som man inte vill ha...

Nu är det trots allt så att eftersom Fröken inte är nöjd med framtidsutsikterna, så är det kanske i allra högsta grad aktuellt att börja se sig om efter något nytt. Som framkommit tidigare, har Fröken alltid haft ett visst bekymmer med auktoriteter. Inte med alla auktoriteter. Mest med auktoriteter som pekar med hela handen och bestämmer åt Fröken och talar om vad hon ska göra.

För, om man hårdrar det - och det gör Fröken gärna, för diskussionens skull - borde det vara så att om Frökens chef behandlar Fröken som en möbel eller en ägodel som han kan göra som han vill med, så borde inte Fröken behöva betala sina studielån själv... Om ett företag köper in en ny datoriserad svarv, så betalar de för den.

Anledningen till att Fröken valde att skaffa sig en utbildning från första början var ju att hon själv skulle kunna välja vilken typ av arbete hon skulle utföra, och var. Med tanke på att Fröken tenderar att klaga på hur jobbiga tolvåringar är, så borde hon av självbevarelsetekniska skäl undvika dem...

Like A Rolling Stone... Gott nytt 2010

Så var det ett nytt år igen.

Fröken har lovat att göra sitt bästa för att det inte ska bli ett år fyllt av samma. Samma som förra året. Samma uppgifter, samma jobbiga elever, samma duktiga elever, samma odrägliga kollegor, samma underbara kollegor...

Det växer ingen mossa på rullande stenar sägs det. Alltså rullar Fröken vidare. Fröken vill inte bli en mossig pedagog med alla lektioner i en pärm och med en absolut, definitiv och orubblig läsårsplanering...