Ja, jag vet. Jag borde ta sommarlovet på allvar. Men Fröken kan inte låta bli att förundras över två märkliga saker i skolans värld: Långa ledtider och vikten av att saker sägs av rätt person.
Långa ledtider innebär just precis det man kan tro - nämligen att saker tar extremt lång tid att genomföra. Punkt nummer två är lite mer suddig i konturerna. Senaste exemplet är från idag och i skolans värld är "gammal i gården" samma sak som tungt argumentationsvärde... "Vi kanske inte ska titta så mycket i de gamla protokollböckerna från de senaste sex åren, utan försöka tänka lite nytt och fräscht inför nästa läsår?" sa tunga kollegan. Fröken blev så chockad att hon inte kunde delta mer i diskussionen. Hon visste nämligen inte om kollegan skämtade först. Därefter gick chocken över i något som kan liknas vid stolthet - man hade lyssnat på Fröken! En halvtimme senare var Fröken trött igen, för då hade diskussionen slutligen landat i exakt samma målsättningar som förra gången.
En kort stund senare låg Fröken på plus igen, för då diskuterades klassbloggens potential och alla var verkligen på hugget och skulle starta bloggar och förkovra sig i bloggportalernas mystiska värld och kanske Fröken kunde hjälpa dem också.
I matematikens värld blir två minus plus. Alltså borde rimligen två plus bli minus också... I Frökens värld kan man således teckna uttrycket: Starta en blogg + förkovra sig = ingenting... Noll, nada, nichts, niente.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar