Sportlov...

Fröken har sportlov. Inget att skriva om således. Remarque skrev om det också. "Hur fan kan du likna ditt sportlov vid mänsklig galenskaps absoluta bottenmärke, Fröken?" Vadå? Trodde du att jag menade "På Västfronten"? "Ja, vad annars?" Egentligen var det väl "På Västfronten intet nytt" som Fröken tänkte på. Fast inte kriget, kanske. Tunström... Nej, "Thåström"! Inte Tunström... T9... Thåström trycker en låt på nya skivan så full av intertextuella referenser att Fröken haft att göra hela sportlovet med att reda ut det. På tal om Remarque då... "Som Triumfbågen av Remarque"... Fröken har länge försökt motivera sina kurser med att de gör att man snabbare kopplar de intertextuella referenserna i annan media. "Samarkanda" på Beväpna dig med vingar är det enda retoriska bevis Fröken behöver för sin argumentation. Folk trollar på webben om att det är en helt platt låt som inte säger något, eller att den är stängd för tolkningar, att den är fånig för att den blir så tjatig. Kanske. Har klagarna sett Fellinis La Strada? Har de läst Bloks Den okända? Kanske inte. Eller Ettore Scolas En alldeles särskild dag? Njo, Fröken må vara filmnörd, men La Strada skojar man inte med. Fröken gillar "läsare", artister som har något att säga, som har varit med om saker, som har läst och sett en massa och drar nytta av det för att ge det de vill säga en ytterligare dimension. Nu var det väl inte meningen att skriva en recension egentligen, men nya Thåström är jävligt bra. Gillar du inte den är det bara för att du inte fattar. Gå till biblioteket. Köp lite italiensk film. Bilda dig lite.