...så behöver det inte vara dåligt, tänker Ötzi och kör prov från vårterminen 1997. Det känns fräscht. Ett maskinskrivet prov andas alltid kvalitet.
Vårterminen 1997. Vi snackar inte ens förra kursen. Vi snackar kursen dessförrinnan. Vi snackar Pre-Svenska A. Svenska som dinosauriespråk. I och för sig hette väl kursen Svenska A redan på den tiden, men på den tiden var kursen bara 80 poäng. Då var kontinuerlig utvärdering ett skinande nytt begrepp. Inte för att det spelade någon roll för Ötzi på den tiden heller.
Hur det var igår på studiedagen? Oväntat bra. Kontinuerlig utvärdering är alltid gött. Utom för pedagogen från utombys som inte förstod vad som låg i begreppet Förtrogenhet. Det obehagligaste sjukdomssymptomet? Att det inte var Fröknarna på Frökens arbetsplats som var de mest gammalmodiga.
Om det var match i strutfotboll? Nja, då skulle det kanske till och med se ut som mot Tyskland ikväll...
tisdag 16 oktober 2012
onsdag 10 oktober 2012
Om strutfotboll...
...var en olympisk gren, skulle personalen på Frökens arbetsplats vara dominerande i förstauppställningen.
tisdag 9 oktober 2012
Sumerisk bedömning
Det snackas mycket om summativ bedömning och formativ bedömning. Fröken tänkte slå ett slag för summarisk bedömning. Eller, ännu hellre, sumerisk. Kilskriften är jävligt underskattad som kommunikationsmedel.
Planen för dagen var att Fröken skulle sitta kvar på jobbet och bedöma klart en massa arbeten och bli klar med en massa skit. En stund senare har Fröken inte bedömt så värst mycket. Mest insett att hon sitter med just en massa skit.
Ärligt talat... Fröken tyckte att hon konstruerade en listig uppgift: "Skriv ett kåseri om ditt förhållande till litteratur och dina förväntningar på kursen." För då tänkte sig Fröken att hon både skulle kolla om eleverna kunde skriva ett kåseri, om de hade någorlunda koll på vad som är aktuellt att kunna för de olika betygen, och Fröken skulle dessutom kunna skaffa sig en bild av hur de uttrycker sig.
Om man skriver ett kåseri där sjuttiofem procent av den färdiga uppgiften utgörs av Frökens instruktion... Och sedan säger att man har A-ambitioner - menar man Anus då?
Å ena sidan vet ju Fröken att de i alla fall kan kopiera information. Något som skulle visa sig ytterst användbart redan vid nästa uppgift, nämligen den som gick ut på att jämföra två epoker.
Epokarbetet, ja... Fröken har läst det ett par gånger nu. Om Fröken förstår det? Lika bra som Fröken förstår en tavla av Jackson Pollock.
Nu är det inte så att Fröken ogillar Jackson Pollock. Tvärtom. Fröken kan uppskatta det estetiska uttrycket, och tycka att tavlan är trevlig att se på. Men att säga att Fröken förstår vad Pollock tänkte när han målade den är att ta i i överkant.
"Men eleven har ju i alla fall skrivit ett arbete, Fröken!" Nja, eleven har skrivit av ett arbete... Om man med skriva av menar att man jämför kvaliteten på elevens arbete med... Ja, vad kan jag säga? Tänk dig en full apa som extraknäcker som cover-trubadur på den lokala baren i Moheda...
Eller att eleven tyckt att "dadaismen verkar vara en jävligt strukturerad litterär strömning" eller att surrealisternas automatiska skrift är ett under av analytisk klarhet.
Eller att eleven faktiskt lyssnat på Fröken när Fröken sagt att "en text som är överlastad av substantiv brukar kallas nominal, och kan vara svårläst och byråkratisk", och helt sonika bestämt sig för att ta bort alla tänkbara ord som skulle kunna skapa någon minsta form av sammanhang. Bara för att texten inte ska bli för lång. Eller, som i detta fallet, likna förlagan. Som faktiskt var ganska bra.
Lite som när Takida vill sjunga på svenska och kallar sig för Stiftelsen i stället...
Planen för dagen var att Fröken skulle sitta kvar på jobbet och bedöma klart en massa arbeten och bli klar med en massa skit. En stund senare har Fröken inte bedömt så värst mycket. Mest insett att hon sitter med just en massa skit.
Ärligt talat... Fröken tyckte att hon konstruerade en listig uppgift: "Skriv ett kåseri om ditt förhållande till litteratur och dina förväntningar på kursen." För då tänkte sig Fröken att hon både skulle kolla om eleverna kunde skriva ett kåseri, om de hade någorlunda koll på vad som är aktuellt att kunna för de olika betygen, och Fröken skulle dessutom kunna skaffa sig en bild av hur de uttrycker sig.
Om man skriver ett kåseri där sjuttiofem procent av den färdiga uppgiften utgörs av Frökens instruktion... Och sedan säger att man har A-ambitioner - menar man Anus då?
Å ena sidan vet ju Fröken att de i alla fall kan kopiera information. Något som skulle visa sig ytterst användbart redan vid nästa uppgift, nämligen den som gick ut på att jämföra två epoker.
Epokarbetet, ja... Fröken har läst det ett par gånger nu. Om Fröken förstår det? Lika bra som Fröken förstår en tavla av Jackson Pollock.
Nu är det inte så att Fröken ogillar Jackson Pollock. Tvärtom. Fröken kan uppskatta det estetiska uttrycket, och tycka att tavlan är trevlig att se på. Men att säga att Fröken förstår vad Pollock tänkte när han målade den är att ta i i överkant.
"Men eleven har ju i alla fall skrivit ett arbete, Fröken!" Nja, eleven har skrivit av ett arbete... Om man med skriva av menar att man jämför kvaliteten på elevens arbete med... Ja, vad kan jag säga? Tänk dig en full apa som extraknäcker som cover-trubadur på den lokala baren i Moheda...
Eller att eleven tyckt att "dadaismen verkar vara en jävligt strukturerad litterär strömning" eller att surrealisternas automatiska skrift är ett under av analytisk klarhet.
Eller att eleven faktiskt lyssnat på Fröken när Fröken sagt att "en text som är överlastad av substantiv brukar kallas nominal, och kan vara svårläst och byråkratisk", och helt sonika bestämt sig för att ta bort alla tänkbara ord som skulle kunna skapa någon minsta form av sammanhang. Bara för att texten inte ska bli för lång. Eller, som i detta fallet, likna förlagan. Som faktiskt var ganska bra.
Lite som när Takida vill sjunga på svenska och kallar sig för Stiftelsen i stället...
Ebba von Sydowish
Eller inte. Nu är det väl inte modebloggare Fröken är, egentligen. Kanske knappt ens en bloggare längre. Dessutom brukar Fröken, trots alla inlägg som verkar bevisa motsatsen, tycka att folk får väl göra som de vill, eller vara som de vill.
I alla fall, så tycker Fröken, i vart fall just nu, att vindbyxor med muddar i benslutet, kostymskor och skjorta är en synnerligen nöjsam kombination.
Glöm inte var ni hörde det först!
I alla fall, så tycker Fröken, i vart fall just nu, att vindbyxor med muddar i benslutet, kostymskor och skjorta är en synnerligen nöjsam kombination.
Glöm inte var ni hörde det först!
onsdag 3 oktober 2012
Gamefication II
Rise of the Fröken. Nu när vi ändå har gameificationvecka, kan vi droppa några TV-spelsreferenser till. Om Ötzi var ett TV-spelsmonster vore hon en hybrid. Hälften Lil Sister och hälften Big Daddy från Bioshock...
Ötzi påminner en del om Frökens gamla antagonist, Syhäxan, en lismande smilfink som borrar in en virknål mellan skulderbladen så fort man vänder ryggen till.
"Vad du gnäller, Fröken!" Häll käften. Fröken har inga bekymmer med att folk inte tycker att Frökens sätt är det bästa. Det räcker egentligen att Fröken tycker det. I viss mån eleverna också. Fröken kan väl egentligen gilla att bli ifrågasatt också, för det är bra att granska sitt arbete.
Det Fröken har bekymmer med är folk som, medan man diskuterar med dem och delar med sig av sina uppgifter, berömmer Frökens kreativitet, tycker att Fröken är duktig, påhittig, stimulerande och nytänkande och alldeles, alldeles underbar, för att sedan (vanligen när Fröken inte är närvarande) spy galla över Fröken och hennes tokiga idéer.
Eller att man i storgrupp plockar billiga poäng på Fröken och hennes hybris för att Fröken inte är helt inne på det här med att mäta kunskap i poäng eller procent.
Å andra sidan är det egentliga problemet att Fröken, trots att hon egentligen känner Ötzi ganska väl vid det här laget, låter sig provoceras.
Det är inte helt okomplicerat att prata nytänkande och kvalitet med en mistel som i en gruppdiskussion om kunskapssyn fungerar som en mobbande mellanstadieklass i en värdegrundsdiskussion och svarar politiskt korrekt på alla frågor samtidigt som hon tycker att Järrels karaktär i Hets visste exakt hur det fungerade...
Gollum är förresten inte helt långt borta heller, om vi ska vidga den intertextuella referensramen till att även inbegripa film... Inte så mycket till utsidan kanske, men det är ju som bekant insidan som räknas.
Ötzi påminner en del om Frökens gamla antagonist, Syhäxan, en lismande smilfink som borrar in en virknål mellan skulderbladen så fort man vänder ryggen till.
"Vad du gnäller, Fröken!" Häll käften. Fröken har inga bekymmer med att folk inte tycker att Frökens sätt är det bästa. Det räcker egentligen att Fröken tycker det. I viss mån eleverna också. Fröken kan väl egentligen gilla att bli ifrågasatt också, för det är bra att granska sitt arbete.
Det Fröken har bekymmer med är folk som, medan man diskuterar med dem och delar med sig av sina uppgifter, berömmer Frökens kreativitet, tycker att Fröken är duktig, påhittig, stimulerande och nytänkande och alldeles, alldeles underbar, för att sedan (vanligen när Fröken inte är närvarande) spy galla över Fröken och hennes tokiga idéer.
Eller att man i storgrupp plockar billiga poäng på Fröken och hennes hybris för att Fröken inte är helt inne på det här med att mäta kunskap i poäng eller procent.
Å andra sidan är det egentliga problemet att Fröken, trots att hon egentligen känner Ötzi ganska väl vid det här laget, låter sig provoceras.
Det är inte helt okomplicerat att prata nytänkande och kvalitet med en mistel som i en gruppdiskussion om kunskapssyn fungerar som en mobbande mellanstadieklass i en värdegrundsdiskussion och svarar politiskt korrekt på alla frågor samtidigt som hon tycker att Järrels karaktär i Hets visste exakt hur det fungerade...
Gollum är förresten inte helt långt borta heller, om vi ska vidga den intertextuella referensramen till att även inbegripa film... Inte så mycket till utsidan kanske, men det är ju som bekant insidan som räknas.
Hybris
Ötzi tycker att det är förmätet av Fröken att tro att hon kan sätta betyg utan Nationella proven...
tisdag 2 oktober 2012
How to disappear completely and never be found
Eller, ja, Fröken fattade inte i alla fall... På ämnet "att strunta i att läsa den relativt begripliga instruktionen från Skolverket och lösa det på ett helt annat och mycket krångligare sätt".
Bilden är en illustration...
- Jag förstår inte riktigt hur du tänkt här...
- Vadå, Fröken?
- Jo, kolla här. Det heter "Dictionary definitions" här i Nationella provet för Engelska 5. Du ska sätta rätt bokstav i rätt ruta... Om ordförklaringen i fråga ett är "helmet", så sätter du ett K i rutan, eftersom Helmet står efter bokstaven K bland exemplen.
- Jag fattar inte. Jag gjorde så här, till exempel, detta här betyder "Manager", då sätter jag en etta efter "Manager" i texten.
- Nu fattar inte jag... "Manager" står ju efter P, då borde du ju rimligen sätta ett P i rutan efter den ordförklaringen?
- Nä, det är bättre med en etta.
- Hur är det bättre? Ordförklaringen har ju nummer nio? Borde det inte stå nio efter "manager" då?
- Nä. Jag gjorde ju den först. Då måste det ju vara nummer ett...
- Okej. Låter smart. Om inte någon annan måste rätta den. Har du läst instruktionen?
- Instruktionen?
- Det som står högst upp på sidan?
- What?
- Nähä. Ok. Tack.
Bilden är en illustration...
- Jag förstår inte riktigt hur du tänkt här...
- Vadå, Fröken?
- Jo, kolla här. Det heter "Dictionary definitions" här i Nationella provet för Engelska 5. Du ska sätta rätt bokstav i rätt ruta... Om ordförklaringen i fråga ett är "helmet", så sätter du ett K i rutan, eftersom Helmet står efter bokstaven K bland exemplen.
- Jag fattar inte. Jag gjorde så här, till exempel, detta här betyder "Manager", då sätter jag en etta efter "Manager" i texten.
- Nu fattar inte jag... "Manager" står ju efter P, då borde du ju rimligen sätta ett P i rutan efter den ordförklaringen?
- Nä, det är bättre med en etta.
- Hur är det bättre? Ordförklaringen har ju nummer nio? Borde det inte stå nio efter "manager" då?
- Nä. Jag gjorde ju den först. Då måste det ju vara nummer ett...
- Okej. Låter smart. Om inte någon annan måste rätta den. Har du läst instruktionen?
- Instruktionen?
- Det som står högst upp på sidan?
- What?
- Nähä. Ok. Tack.
måndag 1 oktober 2012
Gameification...
...är det senaste, sena inom skolutveckling och pedagogisk forskning. Det visar bara hur otroligt långt skolan befinner sig från verkligheten.
"Hur menar du Fröken? TV-spel har väl inget med utbildning och kunskap att göra?" Nej, Jan, det har det tydligen inte. Annars hade du kanske tyckt att iPadsatsningar i skolor är en ganska god idé. Särskilt som dagens unga är något mer rastlösa än gårdagens. Eller, kanske inte. Kanske är det bara så att dagens samhälle behöver andra kunskaper än de som skolan tillhandahåller?
Fröken vet att Fröken kanske sparkar på en redan öppen dörr, men det kan inte hjälpas. Om nu så många hatar skolan, men älskar TV-spel, kanske det är läge att åtminstone snegla ditåt?
"Allt är inte roligt, Fröken!" Nej, allt är inte roligt, men allt som är tråkigt kanske inte måste göras på ett sätt som cementerar det faktum att det är tråkigt. Om det nu är så jävla tråkigt att inte ens den mest begåvade och entusiasmerande pedagogen som finns (läs, om ni vill, Fröken) kan göra det intressant/vettigt/roligt, så kanske det inte är så jävla viktigt heller...
"Man kan ju inte goggla allt, Fröken!" Det heter inte goggla. Det heter googla. Jo, det kan man faktiskt, men med växande erfarenhet, så märker man till sist att det inte är så jävla effektivt att behöva googla allting hela tiden. Dessutom, är det ofta så att om man googlat något tillräckligt många gånger, så behöver man inte göra det längre. Ungefär som när man läser glosorna tjugofem gånger och till sist lär sig dem, utan att hela tiden behöva slå upp dem i den lilla avlånga glosboken.
Trots allt är TV-spel listigare upplagt än skolan. Du kan alltid spela på din egen nivå. Du känner dig smart varje gång du lyckas med något - i skolan får du allt för ofta en likadan uppgift till. "Men, Fröken, alla TV-spel går ju ut på att repetera samma saker hela tiden! Det är fördummande!" Ja, du menar som att sitta framför en mattebok och räkna tusen additionstal?
Frågan, och det är en större fråga än vad Fröken kan avhandla i ett litet simpelt blogginlägg som det här, till och med så stort att det förmodligen kräver någon form av forskningsanslag... Frågan! Frågan är vad det är som göra att folk har mycket större tålamod med TV-spel än med skolrelaterade grejor? Avkomman, Frökens då, kan redan nu mycket mer om den tidiga kristendomens historia, det politiska spelet bakom Jerusalemkonfliken, det politiska klimatet i renässansens Italienska statsstater, vem Machiavelli var och vad han gjorde och men Leonardo da Vinci var och vad han gjorde.
"Har de forskat om det i skolan, Fröken?" Forskat? De kan knappt läsa och skriva. Hur ska de då kunna forska? På mellanstadiet skriver man på sin höjd av andra förlagor. Lite som man arbetade i medeltidens kloster på vintrarna. Nej, han har inte gjort det i skolan. Han har spelat Assassin's Creed. Nu ser han fram emot att lära sig mer om amerikanska revolutionen...
Vad Fröken lärt sig av Assassin's Creed? Menar du bortsett från njutningen i att dyka från ett tak och hugga knivar i halsen på folk som är dumma i huvudet? Och att hon dessutom lärt sig att smälta in i en folkmassa så bra att hon dessutom kommer undan?
Det räcker väl?
Nästa gång kör vi Marios politiska system. Eller Minecrafts konsekvenser för rumsuppfattningen
"Hur menar du Fröken? TV-spel har väl inget med utbildning och kunskap att göra?" Nej, Jan, det har det tydligen inte. Annars hade du kanske tyckt att iPadsatsningar i skolor är en ganska god idé. Särskilt som dagens unga är något mer rastlösa än gårdagens. Eller, kanske inte. Kanske är det bara så att dagens samhälle behöver andra kunskaper än de som skolan tillhandahåller?
Fröken vet att Fröken kanske sparkar på en redan öppen dörr, men det kan inte hjälpas. Om nu så många hatar skolan, men älskar TV-spel, kanske det är läge att åtminstone snegla ditåt?
"Allt är inte roligt, Fröken!" Nej, allt är inte roligt, men allt som är tråkigt kanske inte måste göras på ett sätt som cementerar det faktum att det är tråkigt. Om det nu är så jävla tråkigt att inte ens den mest begåvade och entusiasmerande pedagogen som finns (läs, om ni vill, Fröken) kan göra det intressant/vettigt/roligt, så kanske det inte är så jävla viktigt heller...
"Man kan ju inte goggla allt, Fröken!" Det heter inte goggla. Det heter googla. Jo, det kan man faktiskt, men med växande erfarenhet, så märker man till sist att det inte är så jävla effektivt att behöva googla allting hela tiden. Dessutom, är det ofta så att om man googlat något tillräckligt många gånger, så behöver man inte göra det längre. Ungefär som när man läser glosorna tjugofem gånger och till sist lär sig dem, utan att hela tiden behöva slå upp dem i den lilla avlånga glosboken.
Trots allt är TV-spel listigare upplagt än skolan. Du kan alltid spela på din egen nivå. Du känner dig smart varje gång du lyckas med något - i skolan får du allt för ofta en likadan uppgift till. "Men, Fröken, alla TV-spel går ju ut på att repetera samma saker hela tiden! Det är fördummande!" Ja, du menar som att sitta framför en mattebok och räkna tusen additionstal?
Frågan, och det är en större fråga än vad Fröken kan avhandla i ett litet simpelt blogginlägg som det här, till och med så stort att det förmodligen kräver någon form av forskningsanslag... Frågan! Frågan är vad det är som göra att folk har mycket större tålamod med TV-spel än med skolrelaterade grejor? Avkomman, Frökens då, kan redan nu mycket mer om den tidiga kristendomens historia, det politiska spelet bakom Jerusalemkonfliken, det politiska klimatet i renässansens Italienska statsstater, vem Machiavelli var och vad han gjorde och men Leonardo da Vinci var och vad han gjorde.
"Har de forskat om det i skolan, Fröken?" Forskat? De kan knappt läsa och skriva. Hur ska de då kunna forska? På mellanstadiet skriver man på sin höjd av andra förlagor. Lite som man arbetade i medeltidens kloster på vintrarna. Nej, han har inte gjort det i skolan. Han har spelat Assassin's Creed. Nu ser han fram emot att lära sig mer om amerikanska revolutionen...
Vad Fröken lärt sig av Assassin's Creed? Menar du bortsett från njutningen i att dyka från ett tak och hugga knivar i halsen på folk som är dumma i huvudet? Och att hon dessutom lärt sig att smälta in i en folkmassa så bra att hon dessutom kommer undan?
Det räcker väl?
Nästa gång kör vi Marios politiska system. Eller Minecrafts konsekvenser för rumsuppfattningen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)