Tyck synd om mig, jag är ensammast i Sverige

...sjöng Jocke Berg för ett par år sedan.

Nu hade väl inte Fröken tänkt att det sjuhundrasjätte inlägget skulle handla om vare sig Melodifestivalen eller Björn Ranelid, men nu blir det så. Alternativet hade varit att lägga ner möget. Bloggen alltså, inte Melodifestivalen. Fröken har haft för mycket att göra för att blogga och reta upp sig på saker. Gud förbjude att bloggen skulle få en positiv ton...

Tur att Melodifestivalen finns då.

För, ärligt... "Jag vill inte vara med!" Följt av läsarstorm, tusentals trollpåhopp på webben om att han ändå är dum i huvudet och lika många det-klart-att-du-ska-vara-med-inlägg. Följt av "Okej, jag är väl med då... Grattis Sverige!" Men ärligt! Om nu Ranelid skulle gå hela vägen. Till Azerbadjan. Är det då möjligt att någonsin ha någon enda synpunkt på något enda bidrag från något enda land i någon enda Schlagerfestival? Någonsin?

Sen kan man ha hur mycket synpunkter på Björn Ranelid och hans bidrag som helst. Fröken har det också. Nu är melodifestivalen egentligen inte Frökens tekopp vad gäller musik, och inte Björn Randelid Frökens tekopp vad gäller författare/sångare. Men om nu karljäveln ställer upp och dessutom går vidare, så säger det väl mer om Svensson?

"Hur menar du då, Fröken?" Jo, han har väl för fan inte sett till att gå vidare själv? Någon måste väl ha röstat för att se till att han går vidare? Eller? Flest röster går vidare. Inte ens Björn hinner ringa så jävla många gånger från Green Room att han vinner sin delfinal.

Man kan ha en massa synpunkter på Björn. Att han verkar vara en jobbig jävel som är så svårligen drabbad av hybris att Ikaros och Oidipus föräldrar verkar ganska ödmjuka vid en jämförelse är bara en.

Mer Melodramafestivalen...

Björne i ett fönster läsandes en uppsats om att han, trots all förödmjukelse och fula påhopp kommer att begåva landet Sverige med sin medverkan i pseudohändelsen Melodifestivalen. Vilken underbar nyhet. En prinsessfödelse är en ögonblinkning vid en jäförelse.

Sen behöver man kanske varken vara konspiratoriskt lagd eller raketforskare för att tänka sig att det är ett listigt marknadsföringsjippo... Historiskt sett är de mest ansedda författarna de som haft det jävligast under sin levnad. Ranelid framstår allt mer som ett gråtande hötorgstavlebarn.

Skriv en bok, Björn! Fröken läser den.