Fröken har ett dilemma. Hon har börjat tvivla på sitt uppdrag. Frökens uppdrag är ju, något hårdraget, att fostra goda demokrater, eller hur? Men om demokrati visar sig vara ett dåligt system då?
Nu är det ju egentligen inte så att Fröken inte är demokrat och humanist, för det är ju det hon är. Fröken har närmast en Upplysningsmässig tro på människans förmåga. Sen är hon dessvärre en obotlig Romantiker också (känner man sig minsta osäker på upplysningen och romantiken som ideoligiska strömmningar kan man googla).
Problemet är väl bara att en verksamhet som "Skolan" skulle må bra av färre chefer. Ibland skulle nog skolan må bra av mindre elevinflytande också. Föräldramedverkan ska vi inte tala om. För jag menar, jag har varit sjuk flera gånger och varit i hus flera gånger, men jag håller ändå en ganska låg profil när det handlar om hur läkare och arkitekter/ingenjörer ska sköta sina arbeten. I skolan räcker det att din enda erfarenhet av verksamheten är att du gått i skolan själv, för att du ska få uttala dig och ha synpunkter. Eller t o m bli skolminister.
Elevdemokratins baksida blir uppenbar när man ser vilka ägg det ligger i elevrådskorgen. Det är som om Kronblom, Svartenbrandt och Anna Anka skulle styra Sverige... "Alla får vara med" säger skolan. Man alla kanske inte SKA vara med? Åtminstone inte om demokratin ska bli trovärdig? I alla andra politiska sammanhang ställs det ju krav på att de folkvalda representanterna ska vara någon form av föredöme...
Fästning, någon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar