tisdag 17 februari 2009
Rätta på loven?
Pratade (om än virtuellt) med en kollega nyss. Hon tillbringar sitt sportlov med nationella prov. Hur roligt är det? Ungefär som ett tandläkarbesök, kan jag tänka mig. Jag har inga nior i år, alltså rättar jag inga nationella prov.
Men, det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna... Istället för nior, så har jag sexor. "Å, så mysigt", tänker du säkert. Kanske det. Problemet med sexor på en högstadieskola är att de tvingas in i ett system som de inte riktigt är redo för. Efter att ha lekt mamma-pappa-barn och dunkgömme i maj, ska de efter sommarlovet tjuvröka, skrika "bög" i korridoren och själva passa tider mellan lektionerna. Ingen dålig omställning - så klagar man på vuxna som har omställningsproblem...
Jag föredrar nationella prov framför konflikter som har sitt ursprung i stulna pennor och knäckta linjaler.
Jag föredrar dock inte att rätta prov på lovet. För vems skull rättar man prov på lovet? Inte för min. Jag vill inte ens göra proven, än mindre rätta dem. Hur många elever gör skoluppgifter på loven? Hur många andra yrkesgrupper jobbar på sin lediga tid? Inte så många av de som omfattas av mitt kontaktnät. Varför gör lärare det då?
Undersökningar visar (nu vet jag inte var jag läste det, vilket förmodligen undergräver min trovärdighet, men, det är min blogg) att lärare ligger i toppen på listan över de yrkesgrupper som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, ändå rättar de på loven istället för att vila. Förmodligen för att de vet att arbetsmiljön blir ännu jävligare om de inte rättat proven...
Trots alla larmrapporter gillar de flesta lärare jag känner sina jobb. Om man i jobbet lägger "undervisning" och "elevmöten". De flesta lärare har inte valt yrket för att de gillar administration. Jag kan knappt hålla ordning på mig själv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar