Söndag. Kväll. Fröken jobbar. Sug på den, SKL.
18 maj imorgon. Skolan slutar den 11 juni. Det är således inte många dagar kvar. Det handlar inte om mycket mer än tio, tolv dagar - om man inte räknar sista veckan. Och det gör man ju inte...
Fröken har fortfarande ett envist berg av uppgifter att rätta. Det måste dock sägas att det minskar i omfång. Inte lika radikalt som Aralsjön, men det minskar. Fröken vill minnas att hon någon gång i bloggens begynnelse skrivit om våndan att skiljas från nior... Vissa slipper man lika gärna som munherpes, men andra kommer man nästan att sakna som egna ungar. Det blir ett märkligt band mellan lärare och elever ibland, och varje gång tjatar Fröken om att: "Nästa gång ska jag inte engagera mig alls! Bara jobba. Inte intressera mig för dem som människor. Bara se dem som en fin träbit som ska förädlas. Inte tänka på skulpturerna som kan tänkas döljas inuti stenblocken..."
Fast det brukar bara fungera ett tag... Fröken misstänker dock att det är just dessa relationer som har räddat Fröken från mjölkdisken på ICA eller truckjobbet på det stora lagret.
Eftersom Aralsjön osökt fick alla att tänka på klimatet, så kan inte Fröken låta bli att beklaga sig. 17 maj idag: regn och fem plusgrader. Haparanda i förrgår: 25 plus och sol? I Frökens värld bosätter man sig i Skåne för att man gillar att våren och värmen kommer tidigt. Inte för att våren och sommaren ska hoppas över och bli höst direkt. Den globala uppvärmningen känns alltmer som en mediaprodukt...
Flyttfåglarna har redan börjat samlas på fälten utanför Frökens kvarter för att flyga tillbaka till Afrika igen. Vi ses där!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar