Fröken oroar sig över sin mentala hälsa. En sak att ungar beter sig som småbarn, det ingår i växandet. Att vuxna gör det ger Fröken huvudvärk. Framförallt om de med dårars envishet framhärdar i sin totala dumhet. Att Fröken dessutom har uppenbara problem att lysa upp deras totala, kompakta mörker till inbilskhet underlättar inte heller trots att hon strålar som en sol.
Som cesium och syre brinner hon alldeles klart...
Sen ska man dessutom tända om. Studiedag imorgon. Omorganisation står det på programmet. Fika 9.30, lunch 12 och fika 14.30. Gott så, tänker ni säkert.
Det hade det säkert varit också om inte Fröken hade varit en hängiven masochist. För jag menar, finns det någon bättre avslutning på en studiedag fylld till brädden av tröttande diskussioner och prat, än sju utvecklingssamtal?
Trots att Fröken klagar på upplägget, är det ingen som bett henne att lägga samtalen efter studiedagen. Om sanningen ska fram så skänkte hon inte studiedagen en tanke när hon gjorde planeringen. När Fröken sedan upptäckte fadäsen, hade hon redan bokat in sex av de sju samtalen... Eftersom Fröken är ekonomisk när det handlar om arbete, så tuggar hon glatt i sig maratondagen som gud glömde.
När Fröken säger "glatt", menar hon såklart gnälligt, om hur otroligt synd det är om Fröken etc. Å andra sidan kan Fröken glädja sig lite åt de stackars eleverna som i fredags insåg att det var studiedag och att de trots det skulle tvingas komma till skolan... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar